RandigBordsduk

Ett samhälle är inte perfekt.

Världen är för full med giriga och maktgalna personer för att som t.ex. Thomas More skrev "allt ägdes tillsammans". Allt som gäller idag är att ta, ta och ta.

Världen har utvecklat sig så pass att guld, ädelstenar och rikedom är viktigt för att visa sin status i samhället.

Hur mycket jag än önskar att alla skulle ses som lika värdefulla och att krig inte fanns, så är det ändå bara en dröm som inte kommer att gå i uppfyllelse.

För länge, länge sedan var världen kanske mer som i en utopi, men de som levde då hade inte mycket. De människor, de "vildar" som levde, hade bara ett mål och det var att överleva, att skaffa sig mat för dagen och att fortplanta sig.

Det finns fortfarande de människor som kämpar för att överleva, många av dessa måste stjäla för att lyckas och detta kommer aldrig att försvinna.

Det finns de personer som är multimiljardärer, som hade kunnat ge världen en chans, kunnat hjälpa till. Försäkra att de fattiga har mat på bordet, att de hemlösa har tak över huvudet och att de sjuka kunde få vård och omsorg.

Men det kommer inte att ske.

Dessa personer är för hagalna. Istället för att ge människor en chans att få en bättre levnadsstandard, köper de kanske istället en villa på den franska Rivieran.

Visserligen kan man inte hjälpa alla och det är nog dessa tankar som gör att det är så få som hjälper till, "varför ska jag hjälpa när ingen annan gör det?". Ingen kan göra allting, men alla kan göra något.

Sedan som också är nämnt i Thomas More Utopi är att alla religioner var accepterade, vilket inte fungerar i heller.

Människor är olika, vi har det vi tror på och många har svårt att acceptera det andra tror.
En av de största orsakerna till att vi har krigat i alla dessa årtusenden är mycket p.g.a. religionen och detta kommer inte att förändras.

Det finns för många människor som inte kan acceptera att vi är olika och försöker därför ändra andra personer till det de själva tycker är bäst.

Alla ska ha rätten att tro på det de själva vill, att få vara som man vill, vilket alla inte har fått en chans till.

När jag nu sitter och skriver detta och tänker på alla de problem vi har i världen börjar jag fundera på hur min egen utopi ser ut.

Min utopi, alla ska vara accepterade för hur de är, oavsett kön, hudfärg eller religion.

Man ska inte behöva vara rädd för att gå ut själv om kvällarna, vara rädd för att det ska komma någon och slå ner en, oftast för ingen orsak.

Jag vill inte ha krig och olycka, svält och fattigdom.

Lagar behövs det, ingen människa är perfekt, alla har väl någon gång gjort något olagligt om det så bara är att gå mot röd gubbe.

Kärlek, skoj och harmoni verkar inte så illa, även om det faktiskt verkar bli lite tråkigt i längden när allting är perfekt.

Jag tycker inte om när något är perfekt, det blir tråkigt. Men ens egen utopi kan ju inte bli annat än perfekt, eftersom det är så man vill ha det. Om allting är så som man tänker sig det, blir det perfekt.

Men nej, ett idealt samhälle är inget jag tror någonsin kommer att ske. Vi, människan fungerar inte så. Jag klandrar människan för alla problem vi har i världen allt eftersom vi kommer på fler sätt att tjäna pengar på, mer vapen att döda varandra med, fler orsaker till att inte acceptera varandras olikheter, ju längre och längre bort kommer vi från att kunna ha ett idealt samhälle.